Byggare tittar på villa under uppförande omgiven av träd
Komplett guide · uppdaterad 2026

Bygglovshandlingar – vilka handlingar behöver du för bygglov och startbesked?

Vilka bygglovshandlingar som krävs beror på vad du ska bygga. Här får du en tydlig guide till ritningar, kartor, ansökningshandlingar och tekniska handlingar inför bygglov, tekniskt samråd och startbesked.

Bygglovshandlingar är de ritningar, kartor, beskrivningar och tekniska dokument som behövs för att kommunen ska kunna pröva ett byggprojekt. Det kan handla om allt från situationsplan och fasadritningar till kontrollplan, teknisk beskrivning, brandskyddsbeskrivning och konstruktionshandlingar.

Vilka handlingar som krävs beror på åtgärden. En fasadändring kräver inte samma handlingar som en nybyggnad, tillbyggnad, garage, mur, parkering, rivning eller ändring av ventilation.

Det viktigaste är att förstå skillnaden mellan bygglovshandlingar inför själva bygglovsprövningen och tekniska handlingar inför startbesked.

Grunderna

Vad är bygglovshandlingar?

Bygglovshandlingar är de dokument som visar vad du vill göra, var åtgärden ska utföras och hur projektet påverkar byggnaden, fastigheten och omgivningen.

Vad som ska byggas
Var byggnaden eller åtgärden placeras
Hur byggnaden ser ut
Hur stor åtgärden är
Hur marknivåer påverkas
Hur byggnaden används
Hur tillgänglighet, parkering och tomtens funktion påverkas
Vilka tekniska frågor som kan behöva prövas senare

Bygglovshandlingar ska vara tillräckligt tydliga för att kommunen ska kunna förstå och pröva åtgärden. Otydliga eller ofullständiga handlingar leder ofta till kompletteringar.

Två huvuddelar

Bygglov och startbesked – två olika steg

Handlingar inför bygglov

Används för att kommunen ska kunna bedöma om åtgärden får utföras. Handlar om placering, utformning, höjd, area, fasader, användning och påverkan på omgivningen.

Tekniska handlingar inför startbesked

Används för att kommunen ska kunna bedöma om projektet kan antas uppfylla tekniska krav. Handlar om kontrollplan, konstruktion, brandskydd, fukt, energi, ventilation, VA och geoteknik.

Bygglov visar att du får bygga. Startbesked visar att du får börja bygga.

Inför bygglov

Vanliga bygglovshandlingar

De vanligaste handlingarna som kommunen behöver för att pröva en ansökan.

Klicka på en handling för att läsa mer om vad den ska innehålla och vanliga skalor.

+

Ansökningsblankett

Digital eller pappersansökan med uppgifter om fastighet, sökande och en beskrivning av projektet.

Ansökningsblanketten är det formella underlaget för att din ansökan ska kunna registreras. Den fylls i digitalt via kommunens e-tjänst eller på papper. Tänk på att en utförlig beskrivning av åtgärden minskar risken för kompletteringar.

Ska normalt innehålla
  • Uppgifter om fastighet (fastighetsbeteckning, adress)
  • Sökandens namn, personnummer och kontaktuppgifter
  • Typ av lov eller anmälan som söks
  • Beskrivning av åtgärden – syfte, omfattning, användning
  • Underskrift av sökanden
  • Eventuell fullmakt om fakturan ska betalas av annan
+

Situationsplan

Visar fastigheten, befintliga och nya byggnader, placering, avstånd till tomtgräns och infart.

Vanligast 1:400 eller 1:500

Situationsplanen baseras på en kartutskrift från kommunen (förenklad nybyggnadskarta eller utdrag ur baskarta). På situationsplanen ritar du in den planerade åtgärden med mått och avstånd till tomtgräns. Norrpil och skala ska alltid anges.

Ska normalt innehålla
  • Fastighetsgränser och tomtens form
  • Befintliga och nya byggnader, måttsatta
  • Avstånd från ny byggnad till tomtgräns (minst två mått)
  • Infart, parkering och hårdgjorda ytor
  • Plushöjd för färdigt golv (FG) vid nybyggnad
  • Norrpil och skala
+

Nybyggnadskarta

Krävs ofta vid nybyggnad eller större tillbyggnad – ger ett exakt kartunderlag.

Vanligast 1:400 eller 1:500

Nybyggnadskartan beställs från kommunens kart- eller mätavdelning och visar fastigheten med höjder, anslutningspunkter för VA, ledningar och plangränser. Den ligger till grund för situationsplanen vid nybyggnad.

Ska normalt innehålla
  • Fastighetsgränser och servitut
  • Befintliga byggnader och höjder
  • Marknivåer (höjdkurvor och plushöjder)
  • Anslutningspunkter för vatten, avlopp och el
  • Detaljplanens bestämmelser och byggrätt
+

Planritning

Visar byggnadens planlösning, rumsfunktioner, mått, väggar och öppningar.

Vanligast 1:100 (1:50 vid små ytor)

Planritningen visar byggnaden ovanifrån, plan för plan. Alla våningar ska redovisas – även källare, vind och eventuella loft. Vid tillbyggnad redovisas både befintlig byggnad och ny del, gärna med tydlig markering av det nya.

Ska normalt innehålla
  • Rumsindelning och rumsfunktioner
  • Väggar, dörrar, fönster och trappor
  • Yttermått och innermått
  • Köksinredning, badrum och fast inredning
  • Area per våningsplan
  • Sektionslinje som visar var sektionsritningen är tagen
+

Fasadritning

Visar byggnadens yttre utseende, fasadmaterial, kulörer, fönster, dörrar och takform.

Vanligast 1:100

Alla fasader ska redovisas, normalt benämnda efter väderstreck (fasad mot norr, söder, öster, väster). Vid tillbyggnad ska både befintlig och ny fasad visas. Befintlig och ny marknivå ritas in med olika linjetyper.

Ska normalt innehålla
  • Samtliga fasader (4 st för en fristående byggnad)
  • Fönster, dörrar, takkupor och skorsten
  • Fasadmaterial och kulör (NCS-kod eller motsvarande)
  • Takform, taklutning och takmaterial
  • Befintlig och ny marknivå
  • Byggnadshöjd, nockhöjd och takfotshöjd
+

Sektionsritning

En genomskärning av byggnaden med våningshöjder, taklutning och marknivåer.

Vanligast 1:100

Sektionsritningen visar byggnaden som om den vore sågad rakt igenom. Sektionen ska tas där det är mest intressant – ofta genom trapphus eller där byggnaden är högst. Var sektionen är tagen markeras med en sektionslinje på planritningen.

Ska normalt innehålla
  • Våningshöjder och rumshöjder
  • Färdigt golv (FG) och färdig mark (FM)
  • Taklutning och takkonstruktion
  • Bjälklagstjocklek och grundläggning
  • Marknivå vid entréer
  • Skorsten och eventuella takkupor
+

Markplaneringsritning

Behövs när marknivåer, infart, dagvatten, parkering eller tomtens utformning påverkas.

Vanligast 1:200 eller 1:400

Markplaneringsritningen visar hur tomten ska utformas efter åtgärden. Den behövs särskilt vid nybyggnad och större tillbyggnader där marken förändras.

Ska normalt innehålla
  • Befintliga och nya marknivåer (plushöjder)
  • Infart, parkering och gångar
  • Stödmurar, slänter och trappor
  • Dagvattenhantering på tomt
  • Plantering och hårdgjorda ytor
+

Marksektion

Visar befintliga och nya marknivåer, särskilt vid schaktning, uppfyllnad eller murar.

Vanligast 1:100 eller 1:200

Marksektionen är en genomskärning av tomten som visar hur marken ska schaktas eller fyllas upp. Befintlig marknivå ritas med streckad linje och ny marknivå med heldragen linje.

Ska normalt innehålla
  • Befintlig marknivå (streckad)
  • Ny marknivå (heldragen)
  • Höjd på murar, slänter och uppfyllnad
  • Avstånd till tomtgräns
  • Plushöjder
+

Detaljritning

För särskilda byggnadsdetaljer som räcken, balkonger, fasadmaterial eller anslutningar.

Vanligast 1:20, 1:10 eller 1:5

Detaljritningen redovisar specifika delar av byggnaden i större skala. Den används när vanliga ritningar inte räcker för att förstå utförandet – t.ex. räckesutformning, balkonganslutning eller skyltdetaljer.

Ska normalt innehålla
  • Måttsatt detalj i stor skala
  • Material och utförande
  • Infästningar och anslutningar
  • Snitt och vyer av detaljen
+

Projektbeskrivning

Beskriver åtgärdens syfte, omfattning, användning, material och påverkan.

En projektbeskrivning är en skriftlig beskrivning som kompletterar ritningarna. Den är särskilt viktig vid ovanliga åtgärder, ändrad användning eller projekt där omgivningen påverkas.

Ska normalt innehålla
  • Syfte och omfattning
  • Användning av byggnad och tomt
  • Material- och kulörval
  • Påverkan på grannar och omgivning
  • Eventuell avvikelse från detaljplan
+

Foton & illustrationer

Underlättar bedömningen vid fasadändring, kulturmiljö eller känslig omgivning.

Fotografier och illustrationer (3D-vyer, fotomontage) är ofta inte obligatoriska men hjälper handläggaren att förstå hur projektet kommer att se ut i sitt sammanhang. Krävs ofta vid skyltlov och bygglov inom kulturmiljöer.

Ska normalt innehålla
  • Foton av befintlig byggnad och omgivning
  • Fotomontage med ny åtgärd inlagd
  • 3D-vyer eller perspektivritningar
  • Materialprover eller färgprover
Exempel

Vanliga ärenden och handlingar

Detta är exempel – kommunen kan alltid begära fler eller färre handlingar beroende på projektet.

Nybyggnad av hus

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan / nybyggnadskarta
  • ·Planritningar
  • ·Fasadritningar
  • ·Sektionsritning
  • ·Markplaneringsritning
  • ·Kontrollansvarig
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Kontrollplan
  • ·Tekniska handlingar inför startbesked

Tillbyggnad

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan
  • ·Planritning
  • ·Fasadritning
  • ·Sektionsritning
  • ·Ev. detaljritning
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Konstruktionsritning
  • ·Kontrollplan
  • ·Ev. VA-ritningar
  • ·Ev. brandskyddsbeskrivning

Förråd & garage

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan
  • ·Fasadritning
  • ·Planritning
  • ·Sektionsritning
  • ·Teknisk beskrivning / konstruktionsritning
  • ·Kontrollplan

Komplementbyggnad

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan
  • ·Planritning
  • ·Fasadritning
  • ·Sektionsritning
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Brandskyddsbeskrivning
  • ·Kontrollplan

Fasadändring

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan
  • ·Fasadritning
  • ·Planritning
  • ·Ev. sektionsritning
  • ·Ev. detaljritning
  • ·Foton & illustrationer

Mur

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan
  • ·Fasadritning / elevationsritning
  • ·Kontrollplan
  • ·Ev. marksektion

Parkering

  • ·Ansökan
  • ·Situationsplan
  • ·Ev. marksektion
  • ·Kontrollplan
  • ·Redovisning av placering, mått och infart

Marklov

  • ·Ansökan
  • ·Markplaneringsritning
  • ·Marksektion
  • ·Kontrollplan

Förhandsbesked

  • ·Ansökan
  • ·Översiktskarta
  • ·Situationsplan
  • ·Beskrivning av vatten och avlopp

Eldstad

  • ·Ansökan / anmälan
  • ·Situationsplan
  • ·Fasadritning
  • ·Planritning
  • ·Prestandadeklaration eldstad
  • ·Prestandadeklaration skorsten
  • ·Kontrollplan

Ventilation

  • ·Ansökan / anmälan
  • ·Ventilationsritning
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Kontrollplan
  • ·Ev. konstruktionsritning
  • ·Ev. brandskyddsbeskrivning

Vatten & avlopp

  • ·Ansökan / anmälan
  • ·Situationsplan / yttre VA-plan
  • ·Planritning
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Kontrollplan

Bärande konstruktion

  • ·Ansökan / anmälan
  • ·Planritning
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Konstruktionsritning
  • ·Kontrollplan

Ändring av brandskydd

  • ·Ansökan / anmälan
  • ·Situationsplan
  • ·Planritning
  • ·Fasadritning
  • ·Brandskyddsbeskrivning
  • ·Teknisk beskrivning
  • ·Kontrollplan

Rivning

  • ·Ansökan / anmälan
  • ·Situationsplan
  • ·Rivningsplan
  • ·Materialinventering
  • ·Kontrollplan
  • ·Ev. kontrollansvarig
Viktigt att förstå

Varför räcker det inte alltid med ritningar?

Många tror att bygglovshandlingar bara är ritningar. Men ritningarna visar vad som ska byggas – kommunen kan också behöva förstå hur åtgärden påverkar tekniska krav, konstruktion, brandskydd, ventilation, vatten och avlopp, mark, dagvatten, avfall och kontroll under byggskedet.

Vissa projekt kan få bygglov men ändå sakna tillräckliga tekniska handlingar för startbesked.

En bygglovsansökan kan handla om placering och utformning. Startbeskedet handlar ofta om hur projektet ska kunna byggas säkert och tekniskt korrekt.

Inför startbesked

Tekniska handlingar inför tekniskt samråd och startbesked

Inför tekniskt samråd och startbesked behöver byggherren ofta ta fram tekniska handlingar för att visa att projektet kan antas uppfylla de tekniska egenskapskraven.

Vilka tekniska handlingar som krävs beror på projektets omfattning, byggnadens användning, platsens förutsättningar och vilka tekniska frågor som behöver kontrolleras. Ett enklare projekt kräver färre handlingar. Nybyggnad, större tillbyggnad, ändrad användning, rivning eller tekniskt komplicerade åtgärder kräver normalt mer omfattande underlag.

Klicka på en teknisk handling för att läsa mer om innehåll och vanliga skalor.

+

Riskbedömning

Identifierar risker i projektet och ligger till grund för kontrollplanen.

Riskbedömningen görs tidigt i projektet och identifierar tekniska, miljömässiga och säkerhetsmässiga risker. Risker med hög sannolikhet eller stor konsekvens ska hanteras med kontrollpunkter i kontrollplanen.

Ska normalt innehålla
  • Identifiering av risker
  • Bedömning av sannolikhet och konsekvens
  • Åtgärder för att minska risk
  • Koppling till kontrollpunkter
+

Kontrollplan

Redovisar vilka kontroller som ska göras, av vem, mot vilket underlag och när.

Kontrollplanen är ett krav för i princip alla bygglovs- och anmälningsärenden. Den ska vara projektspecifik – en generell mall räcker normalt inte. Kontrollplanen fastställs i startbeskedet.

Ska normalt innehålla
  • Kontrollpunkter kopplade till risker
  • Vem som utför kontrollen (E = egenkontroll, S = sakkunnig)
  • Mot vilket underlag (BBR, EKS, ritningar)
  • Tidpunkt för kontroll
  • Signatur och datum vid utförd kontroll
+

Konstruktionsritning

Visar hur byggnadens bärande delar ska utföras.

Vanligast 1:50 eller 1:100 (detaljer 1:20)

Konstruktionsritningar tas fram av en konstruktör och visar grundläggning, bjälklag, väggar, takstolar och andra bärande delar. Krävs alltid när bärande konstruktion påverkas.

Ska normalt innehålla
  • Grundplan och grundläggning
  • Bjälklagsplan
  • Takstolar och takkonstruktion
  • Dimensioner på balkar, pelare och reglar
  • Infästningar och knutpunkter
+

Konstruktionsdokumentation

Beskriver hur konstruktionen har projekterats och dimensionerats.

Konstruktionsdokumentationen är en sammanställning av hur byggnadens bärande konstruktion har projekterats enligt EKS (Boverkets konstruktionsregler). Den krävs för byggnader i högre säkerhetsklasser.

Ska normalt innehålla
  • Säkerhetsklass och konsekvensklass
  • Laster (snö, vind, nyttig last)
  • Materialval och dimensioneringsförutsättningar
  • Referenser till beräkningar
+

Dimensioneringskontroll

Kontrollerar att konstruktionsprojekteringen är rimlig och tillförlitlig.

Dimensioneringskontroll innebär en oberoende granskning av konstruktionsberäkningarna. Krävs för byggnader i högre säkerhetsklasser (KL2–KL3).

Ska normalt innehålla
  • Granskning av lastantaganden
  • Granskning av beräkningar
  • Utlåtande från oberoende kontrollant
+

Brandskyddsbeskrivning

Redovisar hur byggnaden uppfyller krav på brandskydd, utrymning och brandspridning.

Brandskyddsritning vanligast 1:100

Brandskyddsbeskrivningen tas fram av en brandkonsult och visar hur byggnaden uppfyller BBR:s krav på brandskydd. Den åtföljs ofta av en brandskyddsritning.

Ska normalt innehålla
  • Verksamhetsklass och byggnadsklass
  • Brandcellsindelning
  • Utrymningsvägar och utrymningsstrategi
  • Brandklassade byggnadsdelar (EI, REI)
  • Brandtekniska installationer (sprinkler, brandlarm)
+

Energiberäkning

Visar byggnadens beräknade energiprestanda.

Energiberäkningen visar att byggnaden uppfyller BBR:s energikrav. Den anger byggnadens primärenergital (EP-pet) och jämförs mot tillåtet värde för byggnadstypen och klimatzonen.

Ska normalt innehålla
  • Primärenergital (kWh/m² Atemp och år)
  • Klimatzon
  • Värmeförluster via klimatskal
  • Installerad eleffekt för uppvärmning
  • Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um)
+

U-medelvärdesberäkning

Visar byggnadens genomsnittliga värmeisolering.

U-medelvärdet (Um) är ett vägt medelvärde av byggnadens klimatskal. Det visar hur välisolerad byggnaden är och ingår normalt som en del av energiberäkningen.

Ska normalt innehålla
  • U-värden för väggar, tak, golv, fönster och dörrar
  • Ytor för respektive byggnadsdel
  • Köldbryggor
  • Sammanvägt Um-värde
+

Fuktsäkerhetsbeskrivning

Visar hur byggnaden skyddas mot fukt under byggskedet och i färdig byggnad.

Fuktsäkerhetsbeskrivningen redovisar fuktkritiska konstruktioner och hur fuktskador ska förebyggas. Ofta används metoden ByggaF.

Ska normalt innehålla
  • Fuktkritiska konstruktioner
  • Materialens uttorkningstider
  • Skydd av material på byggplats
  • Mätning av fukt före inbyggnad
+

Ventilationsritning

Visar ventilationsprincip, luftflöden, kanaler och aggregat.

Vanligast 1:50 eller 1:100

Ventilationsritningen visar hur byggnaden ventileras enligt BBR:s krav på luftkvalitet. Anger system (F, FT, FTX), luftflöden och placering av kanaler och aggregat.

Ska normalt innehålla
  • Ventilationssystem (F, FT, FTX)
  • Till- och frånluftsdon med luftflöden (l/s)
  • Kanaldragning
  • Placering av aggregat
  • OVK-besiktningsplikt
+

Geoteknisk undersökning

Visar markens förutsättningar, bärighet, sättningsrisker och lämplig grundläggning.

En geoteknisk undersökning utförs av geotekniker och visar markens beskaffenhet. Krävs ofta vid nybyggnad, särskilt på okänd mark eller mark med lera, silt eller fyllning.

Ska normalt innehålla
  • Provtagning och sonderingar
  • Jordlagerföljd
  • Bärighet och sättningsrisker
  • Grundvattennivå
  • Rekommenderad grundläggningsmetod
+

Tillgänglighetsutlåtande

Visar hur byggnaden uppfyller krav på tillgänglighet och användbarhet.

Tillgänglighetsutlåtandet skrivs av sakkunnig (SAK TIL) och visar att byggnaden uppfyller BBR:s krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ska normalt innehålla
  • Entréer och nivåskillnader
  • Hiss eller ramp
  • Hygienrum och kök
  • Vändmått för rullstol
  • Kontraster och belysning
+

VA-handlingar

Visar vatten- och avloppsinstallationer, ledningar och anslutningar.

Yttre VA vanligast 1:400; inre 1:50 eller 1:100

VA-handlingar visar både inre installationer (i byggnaden) och yttre ledningar (på tomten) fram till anslutningspunkten.

Ska normalt innehålla
  • Vatten- och avloppsledningar
  • Anslutningspunkt till kommunalt nät
  • Pumpar och brunnar
  • Dimensioner och fall på spillvattenledningar
  • Avstängningsventiler
+

Dagvattenbeskrivning

Visar hur dagvatten ska tas om hand på fastigheten.

Dagvattenbeskrivningen redovisar hur regn- och smältvatten omhändertas. Allt fler kommuner kräver lokalt omhändertagande (LOD) före anslutning till dagvattennät.

Ska normalt innehålla
  • Hårdgjorda ytor och avrinning
  • Lokalt omhändertagande (infiltration, fördröjning)
  • Anslutning till dagvattennät
  • Dimensionerade flöden
+

Färdigställandeskydd

Kan krävas vid småhusprojekt när privatperson anlitar entreprenör.

Färdigställandeskydd är en försäkring eller bankgaranti som skyddar konsumenten om entreprenören inte fullföljer jobbet. Krävs normalt vid nybyggnad av småhus och vid större om- och tillbyggnader.

Ska normalt innehålla
  • Försäkringsbevis eller bankgaranti
  • Belopp anpassat efter kontraktssumman
  • Avtal mellan konsument och entreprenör
+

Avfallshanteringsplan

Visar hur bygg- och rivningsavfall ska sorteras, återbrukas och tas om hand.

Sedan 2020 ställs krav på selektiv rivning och avfallssortering. Vid rivning krävs ofta materialinventering där farligt avfall identifieras (asbest, PCB, kvicksilver, tungmetaller).

Ska normalt innehålla
  • Uppskattade mängder per avfallsslag
  • Sortering på arbetsplats
  • Mottagningsanläggningar
  • Hantering av farligt avfall
  • Återbruk av material
+

Teknisk beskrivning

Redovisar tekniska lösningar, materialval, installationer och utförande.

Den tekniska beskrivningen är ett samlat dokument som kompletterar ritningarna. Den beskriver bärande konstruktion, klimatskal, installationer och materialval på en övergripande nivå.

Ska normalt innehålla
  • Grundläggning och bärande konstruktion
  • Klimatskal (väggar, tak, golv) med U-värden
  • Värme, ventilation och VA
  • Brandskydd översiktligt
  • Materialval
Jämförelse

Handlingar inför bygglov vs. tekniska handlingar

HandlingstypAnvänds när?Exempel
Handlingar inför bygglovNär kommunen prövar om åtgärden får utförasSituationsplan, planritning, fasadritning, sektionsritning, markplanering, projektbeskrivning
Tekniska handlingar inför startbeskedNär kommunen bedömer om projektet kan antas uppfylla tekniska kravKontrollplan, riskbedömning, konstruktionsritning, brandskyddsbeskrivning, energiberäkning, fuktsäkerhet, ventilation, geoteknik

I många projekt behövs båda delarna. Först handlingar för bygglovsprövningen, därefter tekniska handlingar inför startbesked.

Undvik fallgropar

Vanliga misstag med bygglovshandlingar

Man skickar in för få handlingar.
Man tror att alla projekt kräver samma handlingar.
Man blandar ihop bygglovshandlingar och tekniska handlingar.
Man skickar in ritningar utan mått.
Man saknar situationsplan eller visar inte placeringen tydligt.
Man glömmer fasadritningar eller sektionsritning.
Man redovisar inte marknivåer.
Tillbyggnad visas inte både mot befintlig byggnad och ny del.
Man saknar teknisk beskrivning.
Man använder en generell kontrollplan som inte är projektspecifik.
Man gör ingen riskbedömning.
Man missar brandskydd, konstruktion, ventilation eller VA.
Man tror att bygglov betyder att byggstart är tillåten.
Man börjar bygga innan startbesked.
Man har inte handlingar redo inför tekniskt samråd.
Man glömmer att kommunen kan kräva kompletteringar.
Checklista

Innan du skickar in dina bygglovshandlingar

Gå igenom listan för att minska risken för kompletteringar och fördröjningar.

1
Vilken åtgärd gäller ansökan?
2
Är det bygglov, anmälan, marklov, rivningslov eller förhandsbesked?
3
Har du rätt ansökningsblankett eller digital ansökan?
4
Har du situationsplan?
5
Behövs nybyggnadskarta?
6
Har du planritningar?
7
Har du fasadritningar?
8
Har du sektionsritning?
9
Behövs markplaneringsritning?
10
Behövs marksektion?
11
Behövs detaljritning?
12
Behövs projektbeskrivning?
13
Behövs teknisk beskrivning?
14
Behövs kontrollplan?
15
Behövs riskbedömning?
16
Behövs konstruktionsritning?
17
Behövs brandskyddsbeskrivning?
18
Behövs energiberäkning?
19
Behövs geoteknisk undersökning?
20
Behövs VA-handlingar?
21
Behövs ventilationsritning?
22
Behövs avfallshanteringsplan?
23
Behövs kontrollansvarig?
24
Har alla ritningar rätt skala och måttsättning?
25
Är fastighet, åtgärd och placering tydligt redovisade?
26
Har du kontrollerat kommunens krav?
27
Har du kontrollerat projektet med Buildly AI?

Är du osäker? Kontrollera vilka bygglovshandlingar och tekniska handlingar du behöver med Buildly AI.

Öppna Buildly AI
Rekommenderat verktyg

Så hjälper Buildly AI dig med bygglovshandlingar

Med Buildly AI kan du snabbt förstå vilka handlingar som kan behövas för ditt projekt. Du kan även ta fram flera tekniska handlingar helt på egen hand, utan förkunskaper – på bara några minuter.

Buildly AI ersätter inte kommunens beslut, kontrollansvarig eller ansvarig fackkonsult i komplicerade ärenden. Däremot hjälper Buildly dig att förstå processen, strukturera projektet och ta fram flera handlingar snabbare.

Buildly AI kan hjälpa dig att:

  • förstå vilka bygglovshandlingar som kan behövas
  • skilja mellan handlingar inför bygglov och tekniska handlingar
  • skapa kontrollplan och riskbedömning
  • skapa teknisk beskrivning
  • skapa enklare brandskyddsunderlag
  • skapa underlag för fuktsäkerhet och avfallshantering
  • identifiera om konstruktionsunderlag behövs
  • identifiera om geoteknik, ventilation, VA eller energi behöver kontrolleras
  • minska risken för kompletteringar
  • strukturera projektet innan kontakt med kommunen
FAQ

Vanliga frågor om bygglovshandlingar

Vad är bygglovshandlingar?+

Bygglovshandlingar är ritningar, kartor, beskrivningar och dokument som kommunen behöver för att pröva en ansökan om bygglov eller anmälan.

Vilka bygglovshandlingar krävs?+

Det beror på åtgärden. Vanliga handlingar är ansökan, situationsplan, planritning, fasadritning, sektionsritning och ibland teknisk beskrivning, kontrollplan eller andra handlingar.

Vad är skillnaden mellan bygglovshandlingar och tekniska handlingar?+

Bygglovshandlingar används för att pröva om åtgärden får utföras, medan tekniska handlingar används inför startbesked för att visa hur projektet ska uppfylla tekniska krav.

Behöver man alltid situationsplan?+

Situationsplan behövs ofta när åtgärden påverkar placering på fastigheten, exempelvis nybyggnad, tillbyggnad, garage, mur, parkering eller komplementbyggnad.

Behöver man alltid planritning?+

Planritning behövs ofta när byggnadens planlösning, funktion, area eller användning ska prövas.

Behöver man alltid fasadritning?+

Fasadritning behövs ofta när byggnadens yttre utseende påverkas, exempelvis vid nybyggnad, tillbyggnad, fasadändring, garage eller komplementbyggnad.

Behöver man alltid sektionsritning?+

Sektionsritning behövs ofta när höjder, våningshöjder, taklutning, marknivåer eller byggnadens genomskärning behöver förstås.

Vad är tekniska handlingar?+

Tekniska handlingar är dokument som visar hur projektet ska uppfylla tekniska krav, exempelvis kontrollplan, riskbedömning, konstruktion, brandskydd, energi, fukt, ventilation och geoteknik.

Vad krävs inför startbesked?+

Det beror på projektet, men ofta krävs kontrollplan, teknisk beskrivning och andra tekniska handlingar. Vid större projekt kan tekniskt samråd och mer omfattande underlag krävas.

Kan man börja bygga när bygglovet är beviljat?+

Nej. Om åtgärden kräver startbesked får man inte börja bygga förrän startbesked har getts.

Varför begär kommunen kompletteringar?+

Kommunen begär kompletteringar när handlingarna inte räcker för att pröva åtgärden eller bedöma tekniska krav.

Hur kan Buildly hjälpa mig?+

Buildly AI hjälper dig att förstå vilka handlingar som kan behövas och skapa flera tekniska handlingar snabbt och strukturerat.

Officiella källor

Läs mer hos myndigheter

Relaterade sidor

Andra guider som kan hjälpa dig vidare

Rekommenderad sida · Börja här

Buildly.se

Buildly AI är en digital byggkonsult som hjälper dig att förstå vad som gäller för ditt projekt, kontrollera krav och ta fram tekniska handlingar snabbare.

Öppna Buildly

Informationen på sidan är generell vägledning. Vilka bygglovshandlingar och tekniska handlingar som krävs kan variera beroende på åtgärd, fastighet, projektets omfattning, kommunens bedömning och tekniska förutsättningar. Kontrollera alltid vad som gäller med kommunen innan du skickar in ansökan eller påbörjar byggarbete.

Buildly AI ger vägledning och hjälper dig att strukturera ditt projekt och ta fram tekniska handlingar, men ersätter inte kommunens formella beslut, kontrollansvarig eller ansvarig fackkonsult i komplicerade ärenden.

Osäker på vilka bygglovshandlingar du behöver?

Vilka handlingar som krävs beror på vad du ska bygga. Med Buildly AI kan du snabbt få bättre struktur på ditt projekt, förstå vilka handlingar som kan behövas och skapa flera tekniska dokument inför startbesked.

Vanliga sökord

Den här sidan handlar om bygglovshandlingar och relaterade ämnen som bygglovshandling, bygglov handlingar, bygglovshandlingar pris och bygglovshandlingar exempel. Här hittar du information om vilka handlingar inför bygglov som kan behövas, exempel på ritningar och tekniska handlingar samt vad bygglovshandlingar kan kosta att ta fram – antingen via arkitekt eller med hjälp av Buildly AI.