
Vilka bygglovshandlingar som krävs beror på vad du ska bygga. Här får du en tydlig guide till ritningar, kartor, ansökningshandlingar och tekniska handlingar inför bygglov, tekniskt samråd och startbesked.
Bygglovshandlingar är de ritningar, kartor, beskrivningar och tekniska dokument som behövs för att kommunen ska kunna pröva ett byggprojekt. Det kan handla om allt från situationsplan och fasadritningar till kontrollplan, teknisk beskrivning, brandskyddsbeskrivning och konstruktionshandlingar.
Vilka handlingar som krävs beror på åtgärden. En fasadändring kräver inte samma handlingar som en nybyggnad, tillbyggnad, garage, mur, parkering, rivning eller ändring av ventilation.
Det viktigaste är att förstå skillnaden mellan bygglovshandlingar inför själva bygglovsprövningen och tekniska handlingar inför startbesked.
Bygglovshandlingar är de dokument som visar vad du vill göra, var åtgärden ska utföras och hur projektet påverkar byggnaden, fastigheten och omgivningen.
Bygglovshandlingar ska vara tillräckligt tydliga för att kommunen ska kunna förstå och pröva åtgärden. Otydliga eller ofullständiga handlingar leder ofta till kompletteringar.
Används för att kommunen ska kunna bedöma om åtgärden får utföras. Handlar om placering, utformning, höjd, area, fasader, användning och påverkan på omgivningen.
Används för att kommunen ska kunna bedöma om projektet kan antas uppfylla tekniska krav. Handlar om kontrollplan, konstruktion, brandskydd, fukt, energi, ventilation, VA och geoteknik.
Bygglov visar att du får bygga. Startbesked visar att du får börja bygga.
De vanligaste handlingarna som kommunen behöver för att pröva en ansökan.
Klicka på en handling för att läsa mer om vad den ska innehålla och vanliga skalor.
Digital eller pappersansökan med uppgifter om fastighet, sökande och en beskrivning av projektet.
Ansökningsblanketten är det formella underlaget för att din ansökan ska kunna registreras. Den fylls i digitalt via kommunens e-tjänst eller på papper. Tänk på att en utförlig beskrivning av åtgärden minskar risken för kompletteringar.
Visar fastigheten, befintliga och nya byggnader, placering, avstånd till tomtgräns och infart.
Situationsplanen baseras på en kartutskrift från kommunen (förenklad nybyggnadskarta eller utdrag ur baskarta). På situationsplanen ritar du in den planerade åtgärden med mått och avstånd till tomtgräns. Norrpil och skala ska alltid anges.
Krävs ofta vid nybyggnad eller större tillbyggnad – ger ett exakt kartunderlag.
Nybyggnadskartan beställs från kommunens kart- eller mätavdelning och visar fastigheten med höjder, anslutningspunkter för VA, ledningar och plangränser. Den ligger till grund för situationsplanen vid nybyggnad.
Visar byggnadens planlösning, rumsfunktioner, mått, väggar och öppningar.
Planritningen visar byggnaden ovanifrån, plan för plan. Alla våningar ska redovisas – även källare, vind och eventuella loft. Vid tillbyggnad redovisas både befintlig byggnad och ny del, gärna med tydlig markering av det nya.
Visar byggnadens yttre utseende, fasadmaterial, kulörer, fönster, dörrar och takform.
Alla fasader ska redovisas, normalt benämnda efter väderstreck (fasad mot norr, söder, öster, väster). Vid tillbyggnad ska både befintlig och ny fasad visas. Befintlig och ny marknivå ritas in med olika linjetyper.
En genomskärning av byggnaden med våningshöjder, taklutning och marknivåer.
Sektionsritningen visar byggnaden som om den vore sågad rakt igenom. Sektionen ska tas där det är mest intressant – ofta genom trapphus eller där byggnaden är högst. Var sektionen är tagen markeras med en sektionslinje på planritningen.
Behövs när marknivåer, infart, dagvatten, parkering eller tomtens utformning påverkas.
Markplaneringsritningen visar hur tomten ska utformas efter åtgärden. Den behövs särskilt vid nybyggnad och större tillbyggnader där marken förändras.
Visar befintliga och nya marknivåer, särskilt vid schaktning, uppfyllnad eller murar.
Marksektionen är en genomskärning av tomten som visar hur marken ska schaktas eller fyllas upp. Befintlig marknivå ritas med streckad linje och ny marknivå med heldragen linje.
För särskilda byggnadsdetaljer som räcken, balkonger, fasadmaterial eller anslutningar.
Detaljritningen redovisar specifika delar av byggnaden i större skala. Den används när vanliga ritningar inte räcker för att förstå utförandet – t.ex. räckesutformning, balkonganslutning eller skyltdetaljer.
Beskriver åtgärdens syfte, omfattning, användning, material och påverkan.
En projektbeskrivning är en skriftlig beskrivning som kompletterar ritningarna. Den är särskilt viktig vid ovanliga åtgärder, ändrad användning eller projekt där omgivningen påverkas.
Underlättar bedömningen vid fasadändring, kulturmiljö eller känslig omgivning.
Fotografier och illustrationer (3D-vyer, fotomontage) är ofta inte obligatoriska men hjälper handläggaren att förstå hur projektet kommer att se ut i sitt sammanhang. Krävs ofta vid skyltlov och bygglov inom kulturmiljöer.
Detta är exempel – kommunen kan alltid begära fler eller färre handlingar beroende på projektet.
Många tror att bygglovshandlingar bara är ritningar. Men ritningarna visar vad som ska byggas – kommunen kan också behöva förstå hur åtgärden påverkar tekniska krav, konstruktion, brandskydd, ventilation, vatten och avlopp, mark, dagvatten, avfall och kontroll under byggskedet.
Vissa projekt kan få bygglov men ändå sakna tillräckliga tekniska handlingar för startbesked.
En bygglovsansökan kan handla om placering och utformning. Startbeskedet handlar ofta om hur projektet ska kunna byggas säkert och tekniskt korrekt.
Inför tekniskt samråd och startbesked behöver byggherren ofta ta fram tekniska handlingar för att visa att projektet kan antas uppfylla de tekniska egenskapskraven.
Vilka tekniska handlingar som krävs beror på projektets omfattning, byggnadens användning, platsens förutsättningar och vilka tekniska frågor som behöver kontrolleras. Ett enklare projekt kräver färre handlingar. Nybyggnad, större tillbyggnad, ändrad användning, rivning eller tekniskt komplicerade åtgärder kräver normalt mer omfattande underlag.
Klicka på en teknisk handling för att läsa mer om innehåll och vanliga skalor.
Identifierar risker i projektet och ligger till grund för kontrollplanen.
Riskbedömningen görs tidigt i projektet och identifierar tekniska, miljömässiga och säkerhetsmässiga risker. Risker med hög sannolikhet eller stor konsekvens ska hanteras med kontrollpunkter i kontrollplanen.
Redovisar vilka kontroller som ska göras, av vem, mot vilket underlag och när.
Kontrollplanen är ett krav för i princip alla bygglovs- och anmälningsärenden. Den ska vara projektspecifik – en generell mall räcker normalt inte. Kontrollplanen fastställs i startbeskedet.
Visar hur byggnadens bärande delar ska utföras.
Konstruktionsritningar tas fram av en konstruktör och visar grundläggning, bjälklag, väggar, takstolar och andra bärande delar. Krävs alltid när bärande konstruktion påverkas.
Beskriver hur konstruktionen har projekterats och dimensionerats.
Konstruktionsdokumentationen är en sammanställning av hur byggnadens bärande konstruktion har projekterats enligt EKS (Boverkets konstruktionsregler). Den krävs för byggnader i högre säkerhetsklasser.
Kontrollerar att konstruktionsprojekteringen är rimlig och tillförlitlig.
Dimensioneringskontroll innebär en oberoende granskning av konstruktionsberäkningarna. Krävs för byggnader i högre säkerhetsklasser (KL2–KL3).
Redovisar hur byggnaden uppfyller krav på brandskydd, utrymning och brandspridning.
Brandskyddsbeskrivningen tas fram av en brandkonsult och visar hur byggnaden uppfyller BBR:s krav på brandskydd. Den åtföljs ofta av en brandskyddsritning.
Visar byggnadens beräknade energiprestanda.
Energiberäkningen visar att byggnaden uppfyller BBR:s energikrav. Den anger byggnadens primärenergital (EP-pet) och jämförs mot tillåtet värde för byggnadstypen och klimatzonen.
Visar byggnadens genomsnittliga värmeisolering.
U-medelvärdet (Um) är ett vägt medelvärde av byggnadens klimatskal. Det visar hur välisolerad byggnaden är och ingår normalt som en del av energiberäkningen.
Visar hur byggnaden skyddas mot fukt under byggskedet och i färdig byggnad.
Fuktsäkerhetsbeskrivningen redovisar fuktkritiska konstruktioner och hur fuktskador ska förebyggas. Ofta används metoden ByggaF.
Visar ventilationsprincip, luftflöden, kanaler och aggregat.
Ventilationsritningen visar hur byggnaden ventileras enligt BBR:s krav på luftkvalitet. Anger system (F, FT, FTX), luftflöden och placering av kanaler och aggregat.
Visar markens förutsättningar, bärighet, sättningsrisker och lämplig grundläggning.
En geoteknisk undersökning utförs av geotekniker och visar markens beskaffenhet. Krävs ofta vid nybyggnad, särskilt på okänd mark eller mark med lera, silt eller fyllning.
Visar hur byggnaden uppfyller krav på tillgänglighet och användbarhet.
Tillgänglighetsutlåtandet skrivs av sakkunnig (SAK TIL) och visar att byggnaden uppfyller BBR:s krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Visar vatten- och avloppsinstallationer, ledningar och anslutningar.
VA-handlingar visar både inre installationer (i byggnaden) och yttre ledningar (på tomten) fram till anslutningspunkten.
Visar hur dagvatten ska tas om hand på fastigheten.
Dagvattenbeskrivningen redovisar hur regn- och smältvatten omhändertas. Allt fler kommuner kräver lokalt omhändertagande (LOD) före anslutning till dagvattennät.
Kan krävas vid småhusprojekt när privatperson anlitar entreprenör.
Färdigställandeskydd är en försäkring eller bankgaranti som skyddar konsumenten om entreprenören inte fullföljer jobbet. Krävs normalt vid nybyggnad av småhus och vid större om- och tillbyggnader.
Visar hur bygg- och rivningsavfall ska sorteras, återbrukas och tas om hand.
Sedan 2020 ställs krav på selektiv rivning och avfallssortering. Vid rivning krävs ofta materialinventering där farligt avfall identifieras (asbest, PCB, kvicksilver, tungmetaller).
Redovisar tekniska lösningar, materialval, installationer och utförande.
Den tekniska beskrivningen är ett samlat dokument som kompletterar ritningarna. Den beskriver bärande konstruktion, klimatskal, installationer och materialval på en övergripande nivå.
| Handlingstyp | Används när? | Exempel |
|---|---|---|
| Handlingar inför bygglov | När kommunen prövar om åtgärden får utföras | Situationsplan, planritning, fasadritning, sektionsritning, markplanering, projektbeskrivning |
| Tekniska handlingar inför startbesked | När kommunen bedömer om projektet kan antas uppfylla tekniska krav | Kontrollplan, riskbedömning, konstruktionsritning, brandskyddsbeskrivning, energiberäkning, fuktsäkerhet, ventilation, geoteknik |
I många projekt behövs båda delarna. Först handlingar för bygglovsprövningen, därefter tekniska handlingar inför startbesked.
Gå igenom listan för att minska risken för kompletteringar och fördröjningar.
Är du osäker? Kontrollera vilka bygglovshandlingar och tekniska handlingar du behöver med Buildly AI.
Öppna Buildly AIMed Buildly AI kan du snabbt förstå vilka handlingar som kan behövas för ditt projekt. Du kan även ta fram flera tekniska handlingar helt på egen hand, utan förkunskaper – på bara några minuter.
Buildly AI ersätter inte kommunens beslut, kontrollansvarig eller ansvarig fackkonsult i komplicerade ärenden. Däremot hjälper Buildly dig att förstå processen, strukturera projektet och ta fram flera handlingar snabbare.
Bygglovshandlingar är ritningar, kartor, beskrivningar och dokument som kommunen behöver för att pröva en ansökan om bygglov eller anmälan.
Det beror på åtgärden. Vanliga handlingar är ansökan, situationsplan, planritning, fasadritning, sektionsritning och ibland teknisk beskrivning, kontrollplan eller andra handlingar.
Bygglovshandlingar används för att pröva om åtgärden får utföras, medan tekniska handlingar används inför startbesked för att visa hur projektet ska uppfylla tekniska krav.
Situationsplan behövs ofta när åtgärden påverkar placering på fastigheten, exempelvis nybyggnad, tillbyggnad, garage, mur, parkering eller komplementbyggnad.
Planritning behövs ofta när byggnadens planlösning, funktion, area eller användning ska prövas.
Fasadritning behövs ofta när byggnadens yttre utseende påverkas, exempelvis vid nybyggnad, tillbyggnad, fasadändring, garage eller komplementbyggnad.
Sektionsritning behövs ofta när höjder, våningshöjder, taklutning, marknivåer eller byggnadens genomskärning behöver förstås.
Tekniska handlingar är dokument som visar hur projektet ska uppfylla tekniska krav, exempelvis kontrollplan, riskbedömning, konstruktion, brandskydd, energi, fukt, ventilation och geoteknik.
Det beror på projektet, men ofta krävs kontrollplan, teknisk beskrivning och andra tekniska handlingar. Vid större projekt kan tekniskt samråd och mer omfattande underlag krävas.
Nej. Om åtgärden kräver startbesked får man inte börja bygga förrän startbesked har getts.
Kommunen begär kompletteringar när handlingarna inte räcker för att pröva åtgärden eller bedöma tekniska krav.
Buildly AI hjälper dig att förstå vilka handlingar som kan behövas och skapa flera tekniska handlingar snabbt och strukturerat.
Buildly AI är en digital byggkonsult som hjälper dig att förstå vad som gäller för ditt projekt, kontrollera krav och ta fram tekniska handlingar snabbare.
Guide om bygglovsbefriade åtgärder och vad som ändå kan krävas.
Läs merVad du kan bygga utan bygglov och vilka regler som ändå gäller.
Läs merSamlad guide om attefallsregler och bygglovsbefriad komplementbyggnad.
Läs merGuide om attefallshus 30 kvm, bygglovsbefrielse och tekniska krav.
Läs merInformation om kontrollplaner, mallar och projektspecifika planer.
Läs merGuide om ritningar, dokument och tekniska handlingar.
Läs merGuide om friggebod 15 kvm, pottregler och bygglovsbefrielse.
Läs merGuide om staket, plank, mur, höjd, tomtgräns och bygglovsplikt.
Läs merRenovera kök – ventilation, vatten, avlopp och bärande konstruktion.
Läs merGuide om uterum, inglasad altan, bygglov och ritningar.
Läs merRiskbedömningar i byggprojekt och kopplingen till kontrollplan.
Läs merGeoteknisk undersökning, markförhållanden och grundläggning.
Läs merBygga hus – hela processen från idé till slutbesked.
Läs merBygglov för altan, höjd, placering, räcken och inglasning.
Läs merFriggebod regler, total area, höjd och placering.
Läs merKonstruktionsdokumentation, bärande konstruktioner och dimensionering.
Läs merInformationen på sidan är generell vägledning. Vilka bygglovshandlingar och tekniska handlingar som krävs kan variera beroende på åtgärd, fastighet, projektets omfattning, kommunens bedömning och tekniska förutsättningar. Kontrollera alltid vad som gäller med kommunen innan du skickar in ansökan eller påbörjar byggarbete.
Buildly AI ger vägledning och hjälper dig att strukturera ditt projekt och ta fram tekniska handlingar, men ersätter inte kommunens formella beslut, kontrollansvarig eller ansvarig fackkonsult i komplicerade ärenden.
Vilka handlingar som krävs beror på vad du ska bygga. Med Buildly AI kan du snabbt få bättre struktur på ditt projekt, förstå vilka handlingar som kan behövas och skapa flera tekniska dokument inför startbesked.
Den här sidan handlar om bygglovshandlingar och relaterade ämnen som bygglovshandling, bygglov handlingar, bygglovshandlingar pris och bygglovshandlingar exempel. Här hittar du information om vilka handlingar inför bygglov som kan behövas, exempel på ritningar och tekniska handlingar samt vad bygglovshandlingar kan kosta att ta fram – antingen via arkitekt eller med hjälp av Buildly AI.